Efter att i 5 år ha bloggat på blogg.se, kände jag för ett litet tag sedan att det var dags att se sig om i bloggvärlden. Jag spanade runt på olika portaler, och fatsnade till sist för Wordpress som jag tror kommer passa mig bättre. Det är lite vemodigt, eftersom jag inte verkar kunna flytta med mig bloggen till nya portalen, men det kommer kanske lösa sig i framtiden. Ni är givetvis välkomna att följa med mig om ni vill, och ni hittar mig numer på:

 

Hoppas ni hänger med!

I natt har jag faktiskt fått sova riktigt gott! Endast två gånger fick jag gå upp och kissa, med flera timmar mellan dessutom. En ordentligt sovmorgon till 9.30 blev det också. Lite sprattel i magen på morgonkvisten fick upp mig ur sängen, och efter en dusch och lite frukost känner jag mig en smula normal. 

 

Idag ska jag försöka plocka lite och få undan en del av stöket efter helgens ommöblering, och sedan kanske orka med en kort promenad i solskenet. Bilder på soffan kommer senare. när jag plockat färdigt!

Nej, om jag skulle ta och försöka skaka lite liv i den här bloggen, eller vad säger ni? Det har varit lite väl ödsligt här inne ett tag, så nu ska jag skärpa till mig. 

 

I fredags var Peter, jag och magen på rutinultraljud, och vi fick se vår lillsprattel därinne som mår alldeles utmärkt och växer för fullt. Peter som inte sett liten sedan ultraljudet i v. 8 när H*n bara var stor som en kidneyböna blev märkbart tagen och log och skrattade om vartannat. Vi fick också reda på vem det är som med största sannolikhet gömmer sig i min mage, men tror jag håller lite till på det här i bloggen. Spännande är det i vilket fall, och vi längtar efter sommaren nu, kan vi lugnt säga!

Jag är nu själv i Uppsala, Peter och min syster åkte tillbaka till Västergötland i eftermiddags. På fredag kommer Peter upp igen, då påsklovet börjar så vi har en dryg vecka tillsammans i vårt hem. Helgen har varit trevlig men intensiv, i fredags fick vi vår nya soffa levererad, och med hjälp av goda vänner fick vi ihop den. Det kunde inte blivit bättre! Ska ta lite bilder imorgon i dagsljus och visa er. Igår fyndade vi dessutom på blocket,  Hensvik skötbordshylla från Ikea i utmärkt skick för under halva priset. Så nu har vi barnvagn och skötbord klara! Det får bli lite i taget så vi slipper ta allt på en gång.

Hur det går med måendet? Ja, inte är det bättre iaf. Kräks fortfarande minst två gånger om dagen, foglossningen är emellanåt riktigt jobbig och tröttheten är extrem. Men en dag i taget, så hoppas vi fortfarande på bättring!

Hensvik skötbordshylla, med Pingu skötbädd. Den står tillfälligt uppställd i hallen, men ska flyttas till sovrummet framöver. Vi gillar verkligen färgerna i skötbädden!

Paketet vi hämtade ut innehöll en barnvagn! Och eftersom vi är jäätenöjda med den efter att ha provat den, så kommer vi behålla den. Tyvärr har jag glömt systemkameran i Uppsala, men nästa helg kan jag bjuda på lite bilder på den. 

Igår fick jag reda på var jag ska ha min VFU, det blir återigen i en åk 5. Ska kontakta handledaren under dagen och förklara läget. Tyvärr har foglossningen bara blivit värre, men så länge jag tar det lugnt och inte sitter på golvet så bör det fungera. Mår fortfarande illa, men kräks "bara" 1-3 gånger/dygn istället för 10-15 gånger. Så det är ju en klar förbättring!

 

Det vore så osannolikt skönt om jag fick klara av de här veckorna, eftersom jag då bara har examensterminen kvar sedan. Och beroende på hur det blir, så kanske jag kan läsa den redan i höst, om bebis är samarbetsvillig :) 

Ska försöka bli lite mer aktiv här igen, men har ju inte haft så mycket för mig direkt, förutom att vila, ta det lugnt och ta  en dag i taget. Igår fick jag för mig att jag och syster skulle gå långpromenad, närmare 6 km med två backar, en i början och en i slutet. Sagt och gjort, det gick bra (om än långsamt) tills vi kom till sista backen. På väg ner så slutade mitt bäcken helt enkelt att fungera helt och hållet, och det blev miniatyrsteg den sista biten hem. Väl hemma kunde jag knappt röra mig alls. Men med facit i hand så var det ändå värt det, det var otroligt skönt ute.

 

 

Uppe på första bron/backen. Syster och Hamlet syns i hörnet!

Peter fick en spännande paketaviidag, som vi har hämtat ut nu. Ska se om ni får se bilder under morgondagen! :)

Det finns en dag som är speciell. En dag som man bävar inför, som man önskar aldrig ska inträffa, och som man samtidigt vet är oundviklig. Det är den dagen då man tvingas säga adjö till sin fyrfota vän, och inse att man aldrig igen kommer vakna upp av en blöt puss, slåss om utrymme i sängen, kasta bollen om och om igen. Alla vi med djur hoppas att den dagen ska dröja länge, länge. Ibland så har man oturen att få uppleva den alldeles för tidigt. För exakt fyra veckor sedan iadg, fick min Emil somna in, tio år gammal. Det var dags, han mådde inte bra och jag ville inte att han skulle behöva lida. Det enklaste beslutet i världen, och samtidigt det allra jobbigaste. 

Idag, en månad senare, fick min bror säga hejdå till sin Åke. Skillnaden är att Åke bara var drygt två år, men har ända sedan han var valp haft en sjukdom i lederna. Tänk er själva, att behöva tala om för en vild och levnadsglad schäfervalp att han tyvärr inte får springa, leka och hoppa hur han vill. Han fick genomgå två operationer, gå på rehabilitering och smärtbehandling, men tyvärr så hjälpte det inte helt. För en tid sedan hamnade Åke än en gång i ett dåligt skov, och min bror tog det där beslutet. Det där enkla och fruktansvärt jobbiga beslutet. Så nu slipper både Emil och Åke ha ont, de får må bra och göra vad de vill där de nu befinner sig.

I denna stund är det bara två hundar hemma på gården, Hamlet och Dante. Peter och jag har länge diskuterat Dantes framtid, och nu i mars/april är det återigen dags att ta prover. Dante har under de senaste veckorna börjat dricka ännu mer, och även kissa mer. Han är fortfarande lika pigg (energisk) och levnadsglad, Blotta tanken på att vår lille glade Dutt ska behöva må dåligt får det att hugga i hjärtat. Vi har också insett att även Dante troligtvis kommer att få göra Emil och Åke sällskap under året som kommer. Beslutet bli inte mindre jobbigt bara för att man vet om att ens djur när som helst kan bli riktigt allvarligt sjuk, snarare tvärtom. 

 

Det finns en dag som man önskar att man aldrig behövde uppleva. Samtidigt så är den enda dagen ett lågt pris att betala för den tid man har fått tillsammans...

 

 

 

 

Anledningen till att det har ekat tomt här på bloggen ett bra tag, är en väldigt rolig sådan! Vi väntar en ny liten familjemedlem, fast en tvåbent den här gången! Nu går vi snart in i vecka 14, och har berättat för omgivningen, så då tänkte jag skriva det här med. Jag har inte mått särskilt bra alls, haft problem med både endometriossmärtor, njurstensanfall och de senaste dryga fem veckorna har jag kräkts flera gånger om dagen, och även på nätterna.  Detta är också anledningen till att jag är med Peter nere i Västergötland, då jag inte riktigt är i form att ta hand om mig själv alla gånger. Vi hoppas verkligen att det vänder snart, så jag orkar vara mig själv igen och får njuta av den här tiden på riktigt!

 

Vår lilla bebis! <3

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu händer det lite saker här, Peter har fått ett 6-månadersvikariat med möjlighet till fast anställning till hösten. Dock inte här i Uppsala, utan nere i Götene! Han börjar redan den 7 januari, så det är snabba ryck. Det innebär att under våren blir det veckopendling för vår del, antingen åker han upp hit eller jag ner dit, eftersom jag måste vara kvar här i Uppsala under våren iaf. Examensterminen kan jag vid behov läsa vid Göteborgs Universitet, och om det inte blir fast anställning så behöver vi ju ha kvar vårt boende här i Uppsala. 

 

Detta firades idag med lunch på Stationen, jag åt deras ljuvligt goda fish 'n' chips, och Peter tog en dagens i form av Fläskfilémedaljong á là Bourgogne med rökt sidfläsk, getostcréme och rostade rotsaker. Gott,gott, gott! Det är andra gången vi äter där, jag tog samma som vid första besöket, det var ju så gott :) Men det är lätt ett av de bästa ställena i Uppsala. Otroligt prisvärt med högsta kvalitet på råvarorna. Vi gillar skarpt!

Nu väntar jag och pojkarna på att Peter ska komma hem, så blir det middag. Sedan ska kvällen ägnas åt keltisk litteratur. Har ett par uppgifter kvar innan jag kan ta lite julledigt. Tidigt fredag morgon åker vi ner till Västgötaland!