Rosor på kinden och solsken i blick
Det. Är. Kallt.
Förstår inte riktigt varför jag fick för mig att gå in till föreläsningen förut idag. Det var ett riktigt suicide mission, blankis hela vägen, djupa vricka-fotenvänliga spår och isande kallt. Tog mig ungefär en timme, och jag hade hjärtat i halsgropen hela tiden. MEN, efter att ha utstått denna mödosamma prövning traskade jag in på ILU med extremt rosiga kinder, även om jag inte såg så mycket solsken...
Lyckades få gjort det jag tänkt mig timmen innan förläsningen, och sedan var det ju bara att lyssna. Former av språkande, det var riktigt intressant, men jag kunde inte låta bli att undra om min gamla gymnasielärare Kerstin spökade lite. Tyckte att det var så extremt välbekant, men kunde inte riktigt placera var/när jag läst/hört det förut. Jaja, repetition är all inlärnings moder. Eller hur det nu var...
Nu försöker jag tala om för min hungriga mage att det fortfarande är en dryg timme tills vi ska äta. Peter komplicerar det något genom att förbereda tacogratängen i köket, medan jag utropar instruktioner och glada tillrop. Detta gör att det doftar MAT från köket. Precis sådan mat som min hungriga mage helst vill få i sig på en gång. Det är då den pedagogiska (hahaha) Lisa kommer in, och förklarar för lilla magen att man inte alltid kan få som man vill, särskilt inte om man ska få besök och äta tillsammans med gästerna. Stor framgång. Eller, eh... Man kan alltid låtsats.
Om en timme kommer alltså Henrik med flickvän Barbara över. Första gången vi träffar henne, och första gången vi har vad man eventuellt skulle kunna benämna som parmiddag. Intressant (men lite läskigt) perspektiv. Blir lite väl många vuxenpoäng på det.
vinter, studier, tacos, vuxenpoäng
Förstår inte riktigt varför jag fick för mig att gå in till föreläsningen förut idag. Det var ett riktigt suicide mission, blankis hela vägen, djupa vricka-fotenvänliga spår och isande kallt. Tog mig ungefär en timme, och jag hade hjärtat i halsgropen hela tiden. MEN, efter att ha utstått denna mödosamma prövning traskade jag in på ILU med extremt rosiga kinder, även om jag inte såg så mycket solsken...
Lyckades få gjort det jag tänkt mig timmen innan förläsningen, och sedan var det ju bara att lyssna. Former av språkande, det var riktigt intressant, men jag kunde inte låta bli att undra om min gamla gymnasielärare Kerstin spökade lite. Tyckte att det var så extremt välbekant, men kunde inte riktigt placera var/när jag läst/hört det förut. Jaja, repetition är all inlärnings moder. Eller hur det nu var...
Nu försöker jag tala om för min hungriga mage att det fortfarande är en dryg timme tills vi ska äta. Peter komplicerar det något genom att förbereda tacogratängen i köket, medan jag utropar instruktioner och glada tillrop. Detta gör att det doftar MAT från köket. Precis sådan mat som min hungriga mage helst vill få i sig på en gång. Det är då den pedagogiska (hahaha) Lisa kommer in, och förklarar för lilla magen att man inte alltid kan få som man vill, särskilt inte om man ska få besök och äta tillsammans med gästerna. Stor framgång. Eller, eh... Man kan alltid låtsats.
Om en timme kommer alltså Henrik med flickvän Barbara över. Första gången vi träffar henne, och första gången vi har vad man eventuellt skulle kunna benämna som parmiddag. Intressant (men lite läskigt) perspektiv. Blir lite väl många vuxenpoäng på det.
vinter, studier, tacos, vuxenpoäng
Kommentarer
Trackback
