Dag 9 - Min tro
Vad tror jag på? Islam, kristendom, judendom, buddhism eller hinduism? Asatron, den romerska elle den grekiska gudamytologin?
Nej, ingen av de ovanstående religionerna har någonsin fallit mig i smaken. Missförstå mig inte, jag tycker att religion är bland det mest spännande som finns. Alla berättelser, myter och konflikter. Men om jag själv får välja så föredrar jag just att se dem som berättelser, och inte som ett sätt att leva. Av de ovanstående är det nog buddhismen som tilltalar mig mest.
Nej, min tro består inte av någon religion, eller ens några regler. Jag tror på människans fria vilja, och på hennes förmåga att finna styrka i sig själv, och klara mer än vad man först trodde var möjligt. Jag tror att alla människor har något inom sig, som gör att de orkar resa sig upp var gång de faller. Det gäller att hitta styrkan inom sig, och våga försöka. Jag tror att man alltid har ett val. Det är oftast inget lätt val, snarare tvärtom, men i slutändan gör du ändå ett val, ansvaret ligger hos dig. Man kan välja den lätta eller den svåra vägen, men det är alltid du som väljer. Ibland kan livet välja åt en, men då blir det du som väljer hur du ska hantera detta.
Jag tror också på respekt och allas lika värde. Att respektera alla människor, oavsett hudfärg, kultur, språk, sexuell läggning, social klass eller kön. Alla människor har något att tillföra, att bidra med. Ibland kan det vara svårt att förstå vad, men det finns där någonstans. Sedan är det de handlingar du väljer att göra som bestämmer hur du blir bemött av andra, för att återkomma till valet.
Kanske en smula komplicerat, men nu får ni ändå en inblick i vad jag tror på, eller kanske snarare hur min livsåskådning ser ut. :)
Dag 8 - Ett ögonblick
Jag gick på den lilla stigen längs med sjön. Det var lite otäckt, gräset var högt på bägge sidor om stigen, och vi hade sett några ormar ringla här och där. Jag gick själv, mina föräldrar och syskonen stod utspridda längs med sjön. Det var en härlig sommardag, en del mygg som susade i luften, men lugnt och stilla. Solljuset strilade ner mellan löven.
Jag hade siktet inställt på flytbryggan, för där fanns det fisk. Det hade jag bestämt. Jag gick ut på spången som ledde till bryggan, och ryckte till. En svart orm ringlade snabbt över spången. Först frös jag till, skulle jag vända och gå tillbaka till de andra? Så hörde jag ett plask, och ett till. Fiskar! Jag tog ett hårt tag om fiskespöt, och gick ut på flytbryggan. Det gungade till, och jag letade efter balansen. Överallt ute i vattnet kunde jag både se och höra fisk som kom upp till ytan och plaskade runt.
Det dröjde inte alls länge innan jag fick napp. Lätt panikslagen ropade jag över sjön till pappa och mamma. Jag försökte hålla emot och dra upp den, men lyckades inte. Efter bara en liten stund hade fisken släppt. Besviken vände jag tillbaks mot stigen, men mötte pappa som kommit för att hjälpa mig. Jag kastade ut igen och väntade spänt. Efter flera försök så hände det, en fisk nappade! Det var tungt, men med pappas hjälp lyckades jag kämpa emot, och till slut landade den på bryggan. En vacker, silverglänsande laxöring på lite drygt 1,5 kg. Vilken stolthet jag kände, min första fisk och den var stor! Jättestor tyckte jag.
Jag kommer fortfarande så tydligt ihåg det ögonblicket när jag fick upp fisken på bryggan, och förstod att jag fångat min första fisk. Lycka, stolthet och glädje. Och givetvis en smula "hahaha" åt syskonen, jag var den enda som fick en fisk den dagen. Hur den smakade vet jag däremot inte. Den såldes till en stolt farmor för 50 kronor. Och enligt farmor var den jättegod!
Vid ett annat fisketillfälle nu i somras. Ute med båt i Vristulven.
Dag 7 - Min bästa vän
Det här är min bästa vän! Och jag har turen att få vara gift med honom också!
Kortet är taget på färjan över till Lysekil sommaren 2008. Det var en riktigt härlig dag på kusten!
Dag 6 - Min dag
Men så här såg min dag ut:
Jag vaknade en bra stund innan klockan skulle ringa vid 5, och kände att jag inte skulle orka iväg till Sala idag heller. Yrsel, illamående och svaghetskänslor satte stopp. Ställde om klockan så jag skulle hinna ringa min handledare vid 7. När jag gjort detta däckade jag, med Hamlet bredvid ända till 10.30. Så länge har jag inte sovit på månader, så det var väl helt klart behövligt!
Gick upp och åt frukost som min käre make gjorde åt mig, stekta ägg och Finn Crisp med Västkustost. Sedan gick vi ut till parkeringen för att leka med Hamlet. Det var ltie svårt, för bollen blev kall och det fastnade snö runt, så han vill inte bära den i munnen, utan spottade ut och dribblade den istället. Men jaga den var roligt!
Tyvärr så var det väldigt kallt, och extremt blåsigt, så vi var bara ute ca 20 min. Det fick bli innelek istället.
Kvällen bjöd på final i Masterchef Australia, vi gjorde paj och åt framför teven. Jag följde med pojkarna ut på kvartersrundan för att få lite mer syre, men usch vad det blåser!
Sedan kikade vi på Bones, och nu ska vi diska undan innan det blir sängdags. Jo, just det! Jag tog fram adventsstjärnan vi har i sovrummet för att kolla så den fungerar. Det gjorde den, och jag längtar tills i helgen när vi kan ha den tänd också. Riktig mysstämning! Vaktmästarna har dessutom satt upp den stora granen utanför sovrumsfönstret nu. HAr dock lite svårt att förstå att det faktiskt är 1:a Advent på söndag!
Dag 5 - Vad är kärlek
Svår fråga, men jag tror att det finns flera olika former av kärlek. På www.ne.se skriver de bland annat så här om kärlek:
"Någon på en gång uttömmande och allmänt accepterad definition av kärlek kan knappast ges"
Jag håller fullständigt med. Jag tror för det första att kärlek är väldigt subjektivt, att varje människa har sin egen uppfattning och känlsa av vad kärlek är. Det jag tror (och hoppas) är att det för de allra flesta är något positivt. En känsla av lycka och värme. Man kan känna kärlek för många olika saker, sin familj, sin partner, ett djur, ja vissa människor kan till och med känna vad som åtminstone liknar kärlek för materiella ting.
För mig är kärlek mellan två människor, förutom lyckokänslor, värme och glädje, en fråga om tillit. Att kunna ha fullt förtroende och lita på någon fullt ut. Att kunna dela vardagens inrutade mönster, utan att tröttna på eller tråka ut varandra. Att finna glädje i det minsta lilla. Att kunna skratta, både med och åt varandra. Att kunna prata om allt, även det som ibland känns svårt och jobbigt. Att kunna ge och ta på lika villkor. Att finnas där för varandra. Att inte döma innan den andre fått en chans att förklara, att lyssna. Att kunna titta framåt och se sig själv tillsammans med den andre, fast att man inte vet vad framtiden bär med sig.
Att se på sin partner och känna djupt inom sig att man tillsammans kan klara vad som helst!
Det är kärlek för mig :)
Dag 4 - Det här åt jag idag
Igår åt jag
Frukost: Äggmjölk á là LCHF med kaffesmak
Lunch: Thailändsk starksyrlig gryta med Quorn, squash, champinjoner och paprika
Middag/kvällsmat: Sydafrikansk morotssallad med buffelmozarella.
Kan villigt erkänna att jag provsmakade några pepparkakor också. De var jättegoda! Men nu blir det inga fler förrän den 11 december, då vi ska ha lite glöggmys här hemma.
Dag 3 - Mina föräldrar
Jag tänker inte skriva så mycket om mina föräldrar, eftersom det här är min blogg och inte deras.
Men lite tänker jag skriva:)
Min pappa jobbar som lärare, fast det är faktiskt inte pga honom som jag själv valt samma yrke. Vi delar ett gemensamt intresse - teater. Han spelar teater i en farsgrupp nuförtiden, men det var faktiskt jag som lurade in honom i teatervärlden från början. Vi spelade tillsammans i ett par historiska teateruppsättningar mellan 2000-2005. Det är väldigt roligt att ha ett såpass stort gemensamt intresse!
Min mamma jobbar som barnmorska. Ett riktigt häftigt yrke som jag fascineras av, men som jag aldrig skulle komma på tanken att bli själv. Däremot kan det vara ganska bra att vara släkt med någon som kan sjukvården särskilt som jag själv har haft en del trassel med sjukdomar! Det är till mamma jag ringer när det är något särskilt, om jag behöver fråga nåogt eller bara prata rent allmänt. Mamma tycker väldigt mycket om blommor och växter, och kan en hel del om dem. Jag tycker också att det är väldigt roligt, men jag har ingen koll på växtnamn eller skötselråd.
Det var allt ni får veta om mina föräldrar, eftersom jag varken vill eller har rätt att skriva mer utan deras tillåtelse :)
Dag 2 - Min första kärlek
När jag hade ridit några år på ridskolan, dök det upp en ny ponny. En, i mina ögon, otroligt vacker ponny som var grågulaktig till färgen och hade ett hiskeligt humör. När ridskoleläraren på skämt sa att hon var till fjärdedel åsna trodde jag på henne. Det tog ett tag innan jag insåg att det var ett skämt.
Musse Pigg. Så hette hon. Ja, det var en hon, namnet till trots. Alla fick inte gå in till Musse Pigg i spiltan, hon kunde både sparkas och bitas. Jag lärde mig dock ganska snabbt att läsa av henne, och tillbringade så mycket tid jag kunde där inne.
Ridlektionerna kunde vara minst sagt intressanta när Musse Pigg var med. Så fort alla skulle börja skritta, begav hon sig raka vägen till något av manegens hörn, och ställde sig där med huvud mot väggen. Tjurig och envis som en åsna. Jag var en av få som lärde mig knepen, och inte tillbringade större delen av lektionen i hörnet. När det var dags att sitta av, så fick man snabbt som attan sträcka fram ena handen och ta tag i tygeln, annars fick man sig ett bett i benet. Det blev en hel del tårar orsakade av Musse Pigg på ridskolan. Men mig lyckades hon aldrig bita, och jag grät bara en gång för hennes skull.
Musse Pigg var ingen ridskolehäst, hon var en enmanshäst, så tydligt det kan bli. Innerst inne drömde jag om att kunna köpa henne, och jag bad till och med ridskolechefen höra av sig till mig om det blev aktuellt att sälja henne. Fast jag visste att jag aldrig skulle kunna köpa henne.
Jag tror verkligen att mina känslor till slut blev besvarade. Musse Pigg betedde sig bättre och bättre med mig, och vi hade riktigt roligt ihop. Så kom lektionen jag varit lite nervös inför. Första gången jag skulle hoppa med Musse Pigg, och vi skulle hoppa bana. Jag visste ju att hon ständigt vägrade, och att många brukade hamna på backen när de hoppade med henne. Innan det vår vår tur pratade jag med henne där vi stod i vårt hörn och väntade. Jag kommer ihåg hur jag talade om för henne att jag visste att hon egentligen tyckte det var roligt att hoppa, och att kunde vi inte visa allihopa vad hon gick för, hur bra hon faktiskt var.
När det så var vår tur, så kände jag hur Musse Pigg liksom stelnade till, sedan tittade hon bakåt på mig. Plötsligt flög vi iväg som skjuten ur en kanon. Jag behövde bara styra henne lätt, det var som hon visste hur banan såg ut. Jag kände en total frihetskänsla, vi flög över hindren, ett efter ett. Känslan av total samhörighet var nästan överväldigande. När vi hoppat färdigt stod ridläraren och såg alldeles häpen ut. "Bra jobbat!" sa hon.
Efter den stunden växte min kärlek till Musse Pigg ännu mer. Jag tillbringade varje extra stund innan och efter lektionerna hos henne.
Efter ett tag så sluutade jag på ridskolan, jag hade inte tid längre. Jag tänkte fortfarande väldigt ofta på Musse. Så fick jag reda på att hon blivit såld. Samtidigt som jag blev glad för att hon äntligen skulle slippa ridskolan, så blev jag väldigt ledsen. Jag grät för hennes skull, för att jag aldrig skulle få se min älskade Musse Pigg igen. Men jag var också lycklig för den tid jag hade fått tillsammans med henne, och för det fantastiska ögonblick jag fick dela med henne när vi hoppade hinderbanan.
Det är något speciellt med kärleken till djur, och Musse Pigg var min första kärlek.
Dag 1 - Presentera mig själv
Den 7 mars 1987 föddes jag på BB i Lidköping. Mina föräldrar hade först funderat på namnet Karin, men när jag väl var ute så insåg de att jag inte var någon Karin. Jag var en Lisa!
Andra människor brukar uppfatta mig som väldigt lugn och tålmodig, vilket jag också oftast är, men inte alltid. Jag kan vara väldigt envis, stressad, och väldigt uppe i varv när jag sätter press på mig själv. Jag är nyfiken, äventyrslysten och en riktig idéspruta! Tycker lika mycket om långa promenader i skogen, som att sitta inne vid köksbordet och pyssla. Jag älskar att resa och möta nya kulturer, men kan lika gära sitta med näsan i en bra bok.
Mina två största intressen är djur och matlagning, fast inte i kombination J. En envis Lisa vägrade tidigt att äta kött, och hölls sig oftast till grönsaker, sås och potatis. Vid 11 års ålder fick min mor nog, och lät mig officiellt bli vegetarian. Jag har aldrig klarat av smaken på kött, och undviker det än idag. Fisk och skaldjur äter jag däremot, men inte särskilt ofta då livet som student inte tillåter det:)
Jag är uppvuxen med och bland djur, red tidigt och har släpat hem diverse hamstrar och daggmaskar till mina föräldrars förtjusning. Eller om det var förskräckelse? Min första egna hund fick jag när jag var 16 år. Min Emil, som var den första av mina pojkar. Vi har haft mycket roligt tillsammans, och jag saknar honom dagligen. Han lever fortfarande, i allra högsta grad, men befinner sig drygt 30 mil bort hos mina föräldrar, eftersom han är och förblir en på landet-hund.
Min andra pojke Peter (som är av den mänskliga sorten) träffade jag första gången hos en gemensam vän 2004, fast det tog oss ganska lång tid att inse att vi nog skulle bli ihop. När vi väl gjorde det, kunde det inte ha känts mer rätt! Vi fortsatte hålla ihop, jag åkte till Skottland under tre månader medan han for till Uppsala. När jag kom hem så var det självklart att flytta ihop i Uppsala. Vi hade tur och fick efter bara två månader tag på en helt okej studentlägenhet med 3 rum och barkök. Tre år senare har vi förvandlat lägenheten till vårt hem, och vi trivs kanonbra!
Den 13 juni 2009, efter 4 år tillsammans, samlade vi våra nära och kära och gifte oss! Ett gemensamt beslut som ingen av oss ångrat, och som vi gärna gör om någon gång, för det var så jäkla roligt! (Ursäkta språket)
Det var bara en sak som fattades för mig i storstadslivet, och ju mer tiden gick, desto mer fattades det. Så i våras bestämde vi oss, vi åkte och tittade på en valp! En liten, lurvig fluffboll med små pepparkornsögon och en liten varm nos. Några dagar senare hämtade jag hem min tredje pojke, som fick heta Hamlet. Det var Peters första egna hund, och han var om möjligt lyckligare än vad jag var.
Så nu bor jag, alldeles förträffligt glad och nöjd med två av mina tre pojkar här i Uppsala. Vi lär bli kvar i 1 ½ år till, sedan bär det av mot nya äventyr!
Alla mina tre pojkar i somras! ♥
En lista
♥ Dag 1 – Presentera mig själv.
♥ Dag 2 – Min första kärlek.
♥ Dag 3 – Mina föräldrar.
♥ Dag 4 – Det här åt jag idag.
♥ Dag 5 – Vad är kärlek.
♥ Dag 6 – Min dag.
♥ Dag 7 – Min bästa vän.
♥ Dag 8 – Ett ögonblick.
♥ Dag 9 – Min tro.
♥ Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
♥ Dag 11 – Mina syskon.
♥ Dag 12 – I min handväska.
♥ Dag 13 – Den här veckan.
♥ Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
♥ Dag 15 – Mina drömmar.
♥ Dag 16 – Min första kyss.
♥ Dag 17 – Mitt favoritminne.
♥ Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
♥ Dag 19 – Detta ångrar jag.
♥ Dag 20 – Den här månaden.
♥ Dag 21 – Ett annat ögonblick.
♥ Dag 22 – Det här upprör mig.
♥ Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
♥ Dag 24 – Det här får mig att gråta.
♥ Dag 25 – En första.
♥ Dag 26 – Mina rädslor.
♥ Dag 27 – Min favoritplats.
♥ Dag 28 – Det här saknar jag.
♥ Dag 29 – Mina ambitioner.
♥ Dag 30 – Ett sista ögonblick.
