lisa.lan

Jisses. Jag hade återigen lyckats förtränga hur det känns när min endomage sätter igång ordentligt. Igår kväll tillbringade jag större delen av tiden liggandes på rygg, med en Hamlet på magen som substitut för värmedyna. Det fungerade förvånansvärt bra, tillsammans med lite medicin då förstås.

Huvudvärken har hållt i sig, men verkar vara på nedgång nu, skönt! Jag har ägnat morgonen åt att planera lite inför vår gemensamma födelsedags/inflyttningsfest i slutet av mars. Framför allt så är det inköpslistan jag pysslar med, eftersom temat är 50-tal blir det Burgers 'n' shakes. Jag har tenta två dagar innan, så det gäller att vara ute i god tid och ha förberett det som går.

Idag har jag och Hamlet utsatt oss för livsfara genom att inbilla oss att all is skulle ha försvunnit i skogen. Det hade den inte. Hamlet lekte Bambi, tassarna for åt alla håll, men han verkade lika glad för det. Jag gick inte på stigen, utan bredvid, ett steg i taget. Men så kom vi till en sträcka helt utan snö och is. Torr barmark, mossa, strålande sol och mängder av vårkänsla. Helt underbart!

Ikväll blir det tjejkväll med Josse. Vi ska leta rätt på en pub (med mat, magen kurrar redan) och bara vara. Mat, kanske en drink eller en öl och lite catching up. Jag känner mig nästan lite Goth/Emo-aktig i mitt klädval just nu, med min svarta Desigualklänning, nytonat brunsvart hår och en snedluggsfrisyr. Men måste ändå säga att jag trivs väldigt bra, både som brunett och med kort hår igen. Kunde varit ännu kortare, men ett steg i taget :)

Den 24 mars är det dags för vår 50-års/inflyttningsfest. Det innebär imorgon om en månad. Vi har redan planerat vad som ska bjudas på, och temat är 50-tal. Eftersom det så lämpligt är just en månad kvar, och det har blivit lite väl mycket fika och sötsaker de senaste veckorna, tänkte jag och Peter ägna den kommande månaden åt en sockerrensning. Det innebär inga kakor, bakelser, läsk eller godis. Inte heller några chips eller snacks av något slag. Nötter är okej, och i viss mån frukt. På grund av hormonerna så har jag svårt att äta frukt då det triggar igång mitt sötsug något alldeles fruktansvärt. Har även tänkt fortsätta med min lågkolhydratkost då jag mår väldigt mycket bättre på den.

Idag har visat sig vara en sån där dag. En sån där dag när det mesta bara vägrar vara enkelt och okomplicerat, utan istället gör allt för att jävlas. Det började med badrumsskåpet Sydney, som legat i bitar på hallgolvet i flera dagar nu utan att det hänt något. Jag kände mig på gott humör imorses, och bestämde mig för att ta itu med åbäket. Och det gick faktiskt riktigt bra. Tills sida 2 skulle sättas ihop med bakstycket och sida 1. Då ville plötsligt Sydney inte alls samarbeta, hur mycket jag än lirkade. Träpluggarna vägrade att snällt falla in i leden (eller i det här fallet hålen). Efter x antal försök, erkände jag mig besegrad och beslöt mig att vänta tills den äkta hälften kommer hem och kan hjälpa till att tvonga Sydney till lydnad.

Hej allihop!

Alla bitar börjar falla på plats. Vardagsrum och kök är färdigtapetserade, och sovrum och hall är på gång. Diskmaskinen är färdiginstallerad i detta nu, och golven är underbart vackra. Luckorna hoppas vi att de kommer och mäter i början av nästa vecka. Vitrinskänk från Mio och de få nya möblerna från Ikea kommer hamna på sina platser tillsammans med övrigt möblemang under morgondagen. 

Eftersom mitt hjärta slår lite extra för just köket, så är det främst där jag lagt min energi. Eller, egentilgen i hela lägenheten, men just köket gö mig lite extra lycklig och varm inombords. Det enda som stör mig i min kökslycka (förutom att luckorna kanske dröjer lite) är ett stort, vitt, plastigt åbäke i form av en mikrovågsugn. Vi fick denna gigant efter Peters farmor för många år sedan, och jag kan villigt erkänna att den fyller sin funktion. MEN, den är verkligen en hiskelig klumpeduns, och jag har under alla år haft en personlig vendetta mot detta monster. Peter förstår sig inte alls på min lilla krigsföring mot mikrovågsugnar i allmänhet och monstermikors i synnerhet. Men så inbillar jag mig att han saknar mitt sinne för köks-estetik vilket skulle förklara hans accepterande av mastodont-mikron. 

Jag har nu varit på jakt efter en liten mikro, då jag kommer få vänta tills vi köper bostadsrätt innan det blir en integrerad sådan. Det finns betydligt smidigare varianter, men de är fortfarande väldigt klumpiga. Tills jag hittade the one. En mikro som är hela 6 cm mindre i bredd än den vi har nu! Och som dessutom är förvånansvärt snygg (för att vara en mikro alltså)!. Så nu avvaktar jag tills flytthelgen är avklarad, och besiktning av lägenheten så vi vet om vi måste betala något i efterhand, innan jag ser till att the one förflyttas från vilket lager den nu befinner sig på, till mitt (vårt) nya kök. Bara tanken får den där varma känslan inombords att sprida sig lite extra!

På fredag kommer jag få undersöka hur mina muskler mår, då högskåpet till badrummet ska leveraras någon gång mellan 11 och 13. Eftersom jag då kommer vara själv, skåpet väger ca 36 kg och de bara levererar fram till dörren, blir det alltså upp till mig att få in det i badrummet... Kan bli intressant!

Just nu håller jag på och muttrar över ett litet bakslag med hälsan, har haft lite mer ont nu en vecka, vilket har gjort att jag missat några dramatillfällen. Missar jag idag också (vilket det tyvärr lutar åt) så får jag hoppa av och läsa kursen vid ett senare tillfälle. Det är ju så att drama är ganska fysiskt av sig, vilket min kropp inte riktigt uppskattar för tillfället. Och eftersom jag har som "nyårslöfte" att lyssna mer på min kropp, och inte bara köra på tills det säger stopp, är det kanske bättre att avvakta. Ett steg i taget, och inte ett helt berg på en gång.

Jag har suttit och lekt runt lite med Ikeas planeringsverktyg för kök, bara för att få ett hum om hur köket kommer bli när allt är på plats. Så här blev det, sett från fönstret:

Dagen började med en "smoothie" fast i skål, tillsammans med hallon, blåbär och mörk choklad

Och frosten i mitt sinne drev pärlor till min kind.

Ock kylan trängde utåt och härdade mitt skinn.

Och huden blev en fästning som inget släppte in.

Då stod du där i vimlet och sträckte ut din hand.

Som polstjärnan på himlen som hjälper en i land.

Så råkades två stjärnor i rymdens oändlighet;

Två tynande lanternor på havets ödslighet.

Och den som börjat stelna, och trotsa kärleken,

befruktas till att leva och älska själv igen.

Så vill jag bli som Solen som värmer dina ben,

som luften och som Jorden; som livet dom dej ger.

Så vill jag bli som regnet, när vägen din känns hård,

och kunna fukta marken framför dej där du går."

- Björn Afzelius

Gårdagen blev ganska intensiv. Vid nyckeluthämtningen var det 54 (!) nr före oss, så vi fick vänta en knapp timme innan nycklarna äntligen befann sig i min ägo. Sedan åkte jag och Henrik direkt ut till Gottsunda, och inspekterade lägenheten. Den är verkligen fruktansvärt sunkig, och det känns skönt att veta att i skrivande stund får den sig en rejäl makeover. Hoppas bara köksföretaget ringer snart och mäter köksluckorna, så vi får in dem snarast möjligast, eftersom nuvarande köksluckor höll på att falla i bitar!

När vi mätt upp hela lägenheten åkte vi tillbaka till Flogsta, mötte upp Peter, käkade och återvände sedan till lägenheten för att ta bort en del skruvar på väggarna åt tapetserarna. Fick dessutom ett samtal från Electrolux som undrade om de fick installera diskmaskinen idag, vilket vi inte direkt tackade nej till. Så när allt väl är fixat, kommer det att bli en kanonsnygg lägenhet, och det blir nog svårt att känna igen den jämfört med hur den såg ut igår!

Idag har jag beställt högskåpet till badrummet, och väntar på besked om vilken dag det kommer levereras. Får se om vi kan få in tvättskåpet från Ikea också, det finns några dumt placerade krokar som jag hoppas vi kan ta bort. Annars ska jag ägna dagen åt att städa lite här hemma, och sedan fortsätta packa, packa ocj packa!