lisa.lan

Hormoner är inte att leka med, det kan jag lugnt konstatera efter en hel höst med extra tillskott av sådana, och nu en ny variant sedan några veckor tillbaka. Som tur är har det inte varit så farliga biverkningar som det hade kunnat vara. Jag har till exempel inte alls varit ilsken, lättretlig och förbannad av mig. Istället har jag rätt vad det är känt mig lite låg, och jag har plötsligt fått väldigt lätt för att gråta. För minsta lilla. Inte för att jag faktiskt blir ledsen, utan för att den där hundvalpen är ju så förbaskat söt, eller vad starkt av den där mannen att klara av sin brors död, eller fy vad världen är full av orättvisor, eller oj vilka söta små bebisar som skrattar och kryper omkring... Ja, ni förstår vad jag menar.