Medvetenhet
Den senaste veckan har jag haft ett rejält bakslag, och behövt ta starkare smärtstillande i stort sett dagligen. Pga en miss från apoteket, så dröjde det innan jag kunde hämta ut min medicin, vilket gjorde att jag blev utan nästan en vecka. Det är antagligen därför det har blivit sämre igen. Åtminstone hoppas jag det. Det är intressant det här med att inte vara fullt frisk.
En fullt frisk människa är inte medveten om sin egen kropp. Då syftar jag inte på utseendet, utan snarare på det faktum att man har en kropp som ser till att allt flyter på som det ska. Man reflekterar aldrig över att man har en mage och hur den fungerar, inte så länge den i tysthet gör vad den ska. En frisk människa tänker aldrig ens tanken att det skulle göra ont i knän eller höfter om man gick en lite längre promenad, eller fick för sig att springa en runda bara sådär. En frisk människa är sällan eller aldrig medveten om att den har olika kroppsdelar, så länge alla sköter sitt jobb och inte ställer till problem ägnas varken magen, fötterna, njuren, lungorna eller halsen någon extra tid.
Så är det inte riktigt när kroppen väljer att inte fungera felfritt. Istället går man runt och är extremt medveten om de delar som strejkar. Från att aldrig ha reflekterat över att jag har ett mellangärde, en rygg och ett underliv, är jag konstant och tyvärr ofta smärtsamt medveten om deras existens. Varje morgon när jag vaknar får jag ett bestämt "hej" från min kropp, som upplyser mig om att alla delar finns där. Det går liksom inte att glömma bort. De dagar som är riktigt bra, då kan även jag tillfälligt ignorera det faktum att jag har en kropp, som fungerar. Men vanligtvis är jag väldigt medveten om att de finns där, de delar som inte sköter sitt jobb. Jag behöver inte ens känna efter att jag har en mage, det talar den om för mig själv...
Jag skriver inte så mycket om hur jag mår här på bloggen, mest för att jag själv inte mår bättre av att skriva om det. Vissa dagar är helt okej, vissa dagar kan vara riktigt bra, men jag känner fortfarande att jag är långt ifrån på topp. Kortsiktiga mål är det som gäller, och en hel del går med en rejäl dos envishet. Mitt mål för stunden är att fixa tentan imorgon eftermiddag. Sedan får jag se vad som händer.
Jag skriver inte så mycket om hur jag mår här på bloggen, mest för att jag själv inte mår bättre av att skriva om det. Vissa dagar är helt okej, vissa dagar kan vara riktigt bra, men jag känner fortfarande att jag är långt ifrån på topp. Kortsiktiga mål är det som gäller, och en hel del går med en rejäl dos envishet. Mitt mål för stunden är att fixa tentan imorgon eftermiddag. Sedan får jag se vad som händer.
Kommentarer
Trackback
